Inatt drömde jag att jag var sjuk i någon virussjukdom som jag inte skulle överleva, och så gick hela natten åt att brottas med dödsångest. Jag hade liksom inte ont, men jag visste att jag skulle kunna dö inom en vecka. Mina föräldrar, min bror och Teo försökte liksom lugna mig men det gick inte så bra. Till slut fick jag försöka trösta dem för att de var ledsna. Jag hade alltså inte så stora problem att gå upp när klockan ringde vid åtta. Jag drömmer sånt där ganska ofta, men igår var det väl för att jag såg ett program som heter döden, döden, döden på SVT och det sög för jag tycker sånt är så jävla jobbigt men jag kan inte stänga av det. Tvingar mig själv lite att kolla för att jag vill kunna klara av det, att möta döden och inte bli panikslagen, och jag tycker att det är lite spännande, men det är psykiskt påfrestande. Jag gör alltid så. Tittar på ett program fast jag tycker att det är lite jobbigt men jag kan inte stänga av. Masochist? Gillar att plåga mig själv? Mums?
Nu håller jag på och övar. INGEN MOTIVATION. GAH. Jag vet inte ens vad jag vill med min övning. Jag blir bättre på att läsa noter, och typ får mer kontakt med stödet, men jag har inga konkreta mål. Måste kirra det. Ikväll åker jag hem!
/Ingrid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar